Soundscaping – det är dags att designa våra ljudmiljöer
«För en hållbar utveckling är det hög tid att sätta människor och välbefinnande i fokus. Vi måste börja tänka på vilka ljudmiljöer vi trivs i och vilka effekter vi vill uppnå.»
Les artikkelen og tenk over hvordan mennesker som lever, eller tilbringer fritida si, i et naturlig, støyfølsomt område, vil oppleve innførsel av 50 industrielle støykilder i uavbrutt bevegelse med hinderbelysning! Tror du det nye lydmiljøet vil forhøye opplevelsen, skape glede og trygghet, og gjøre plassen interessant og behagelig?
Det är få ljud som är framtagna med människan i fokus. De flesta ljud omkring oss är biprodukter från mekaniska maskiner. Så när ljudfrågor väl kommer upp på agendan i bygg och planeringsprocessen handlar diskussionen uteslutande om buller och ljudnivåer. Istället bör vi fundera på hur vi kan skapa fungerande ljudmiljöer som förhöjer upplevelsen, skapar glädje, trygghet och gör en plats intressant och behaglig. Det är dags att designa våra ljudmiljöer, så kallad Soundscaping.
Ljudmiljön påverkar i allra högsta grad helhetsupplevelsen. Studier visar att elever bara tillgodogör sig hälften av undervisningen om de sitter på tredje raden eller längre bak i ett klassrum framför en icke mikrofonförstärkt lärare, butiker och köpcentrum tappar kunder med en dålig ljudmiljö och i restauranger spenderar gästerna mindre tid och tenderar att inte återkomma om inte ljudmiljön känns behaglig. Men det finns också många exempel på vilka vinster som kan göras med en genomtänkt ljudmiljö. I Malmö har man installerat ett antal fontäner i ett band längs gatan vid Södervärns busstation som ger en maskerande effekt av trafikljuden. Trots att man tillfört ljud, visade en enkätundersökning att 70 % av de tillfrågade upplevde en bättre ljudmiljö. En fördel med att använda riktiga ljud som maskering är att det skapas en naturlig visuell koppling, vilket är av stor vikt för hur ljudet uppfattas. I London har man testat att spela klassisk musik på de mest våldsutsatta tunnelbanestationerna. Efter sex månader gjordes en utvärdering som visade att antalet rån minskat med 33 %, överfall av personal minskat med 25 % och att vandaliseringen gått ner med 37 %.
Den sociala hållbarheten av ett byggprojekt ökar om man tar hänsyn till ljudmiljön och ger den samma status som den visuella miljön. Låt det audiella och visuella gå hand i hand och involvera både ljuddesigners och akustiker från början. Fundera på förväntningarna och syftet med ljudmiljön i ett tidigt skede. Detta gäller lika mycket för utomhusmiljöer vid planering av nya stadsdelar som inomhus i publika eller kommersiella lokaler. Precis som man kan skissa sig fram till de visuella byggstenarna går det att i förväg lyssna på den framtida ljudmiljön.
Man kan naturligtvis fråga sig om det är helt rätt att lägga till mer ljud i vår redan ljudexponerade värld. Hälsoskadande ljud ska förstås fortfarande minskas, men det är inte ljudtrycksnivån i sig som avgör hur vi uppfattar en ljudmiljö. Maskering av negativt laddade ljud och flytt av fokus från det negativa till det positiva är framtidens melodi. För en hållbar utveckling är det hög tid att sätta människor och välbefinnande i fokus. Vi måste börja tänka på vilka ljudmiljöer vi trivs i och vilka effekter vi vill uppnå. Design av ljudmiljön borde för alla vara en självklarhet. Här finns fantastiska möjligheter och stor potential.
Kilde: ÅF - Ljud & Vibrationer.