6. jan, 2015

Ny rapport ferdigstilt 1. desember 2014: Förnybar el och utlandsförbindelser

Ny rapport ferdigstilt 1. desember 2014: Förnybar el och utlandsförbindelser

 

Utarbeidet av Sweco på bestilling av Svensk Vindenergi. «Syftet med studien är att belysa priseffekter, samhällsekonomiska nyttor och kostnader samt CO2-utsläpp från elproduktion för fyra potentiella framtida scenarier för år 2030.»

 

- Beslut om framtiden för det svenska elsystemet får olika konsekvenser, men också en sak gemensam: ELPRISET MÅSTE ÖKA PÅ SIKT FÖR ATT MÖJLIGGÖRA NYA INVESTERINGAR I ELPRODUTION. Med dagens elpriser finns knappast några investeringar i någon form av elproduktion som är lönsamma utan stöd. Det är dock den europeiska politiken genom EU ETS som påverkar framtida elpriset i Sverige mest.

 

- Förnybar produktion sänker elpriset, medan sammankopplingen med elmarknaderna på den europeiska kontinenten med traditionellt högre produktionskostnader HAR EN PRISHÔJANDE  EFFEKT I NORDEN. Att enbart utöka marknadsintegrationen utan att samtidigt bygga ut den förnybara elproduktionen höjer därmed de svenska elpriserna. Detta riskerar belasta elkonsumenterna och slå mot elintensiv industri.

 

- Det är viktigt att ha en balans mellan förnybarutbyggnad och fysisk marknadsintegration. Att enbart bygga stora mängder av förnybar elproduktion utan ökad transmissionskapacitet sänker lönsamheten för alla elproducenter och kan i extremfall leda till risken för ”instängd produktion” och mycket låga elpriser. Ett för lågt elspotpris skapar dock en ohållbar situation för producenterna där det saknas incitament för att investera i ny kraftproduktion. Genom marknadsintegration kombinerat med förnybar produktion får kraftproducenter bättre betalt för sin produktion. Samtidigt hålls elpriserna på en nivå som är acceptabel även för elanvändarna, och som är konkurrenskraftig gentemot omvärlden.

 

Scenario 1: Förnybar tillväxt med marknadsintegration:

 

 

- Förnybar elproduktion ökar snabbt i Norden fram till 2020 och fortsätter växa därefter. Det finns en fortsatt positiv inställning till vindkraft i de nordiska länderna. Denna acceptans finns både för vindkraftverken i sig och för den nätutbyggnad som krävs. Fram till 2020 så sker den nordiska förnybarutbyggnaden främst i form av vind-, bio- och vattenkraft.

 

- DET BESLUTAS ATT FÖRLÄNGA ELCERTIFIKATSYSTEMET TILL ÅR 2030. Det svensk-norska elcertifikatsystemet för stöd till förnybar produktion fungerar som det var tänkt och det sker en fortsatt utbyggnad av förnybart i Norden. Sverige ökar sin ambitionsnivå i det svensk-norska elcertifikatsystemet ensidigt med 5 TWh fram till 2020. Detta genererar 12 TWh förnybar i Norge och dryga 19 TWh i Sverige fram till 2020. Systemet förlängs fram till 2030 i båda länderna, dock med olika ambitionsnivåer. Harmonisering av marknaderna sker så att utbyggnaden i de båda länderna blir i linje med ambitionsnivåerna. I Norge är ambitionsnivån 6 TWh. I Sverige realisereras de politiska förslag regeringen lagt fram och det byggs ytterligare 25 TWh förnybart mellan 2020 och 2030. Den finska feed-in tariffen förlängs till 2030, dock på lägre nivåer än innan 2020.

 

- Sverige visar den starkaste tillväxten av vindkraft av alla nordiska länderna. År 2020 finns cirka 21 TWh vindkraft installerad i Sverige, med den största tillväxten i norra Sverige. Vindkrafstutbyggnaden i Norge sker främst i form av stora vindkraftsparker mellan 2016 och 2020, efter att stamnätet har blivit utbyggt. Vindkraftsutbyggnaden i Finland tar fart tack vare feed-in systemet och man når nästan målet på 6 TWh 2020.

 

- Utbyggnaden av förnybar energi ökar kraftigt i Sverige och Finland även efter 2020. I Sverige byggs ytterligare 25 TWh förnybart mellan 2020 och 2030. Då detta sker inom ramen för elcertifikatsystemet är den största av förnybarutbyggnaden i form av landbaserad vindkraft. I Norge minskar utbyggnadstakten betydligt jämfört med perioden 2012-2020 på grund av den låga norska målsättningen på 6 TWh som satts i elcertifikatsystemet. Totalt ökar Nordens förnybara produktion med cirka 38 TWh till 2020 och ytterligare 38 TWh till 2030.

 

- Största delen av utbyggnaden av nordisk förnybar elproduktion mellan 2020 och 2030 realiseras i form av landbaserad vindkraft. Detta gäller oavsett om det blir ett ensidigt utsläppsmål eller bindande mål för förnybart i EU:s mål till 2030. Ett bindande mål för förnybart skulle i hög grad ge utbyggnad av den form av förnybar teknik som är mest kostnadseffektiv, vilket med givet tidsperspektiv är landbaserad vindkraft. Samtidigt kan sägas att genom att inte sätta specifika förnybarhetsmål för enskilda länder öppnas det upp för flexibilitet i hur och var utsläppen i EU-länderna ska minskas. Även detta indikerar att Norden kommer att bygga ut vindkraft, södra Europa solkraft och Centraleuropa biokraft, då det finns gynnsamma förutsättningar för sådan kraftproduktion i dessa geografiska områden.

 

Rapporten finner du her: http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2014/12/F%C3%B6rnybar-el-och-utlandsf%C3%B6rbindelser-2014-12-16_final.pdf