Vindkraft & Overføringsnett

Överföringsnät

Utöver det stål och den betong som krävs för själva vindkraftverken ska man ha klart för sig att en fortsatt utbyggd vindkraft kräver enorma investeringar i ny överföringskapacitet (el-ledning) och behoven växer tilltagande ju större mängd vindkraft som kopplas in på nätet. Dels måste man givetvis dra fram kraftledningar till själva verken, men vidare måste man också förstärka de befintliga näten för att kunna transportera bort stora mängder energi de dagar det faktiskt blåser. Man skulle som analogi kunna jämföra vårt elnät med vårt blodomlopp där hjärtat/el-produktionsanläggningen kräver en större överföringsförmåga, medan cellerna/hushållen väl kan hålla till godo med en klenare överföring. Börjar man däremot bygga relativt kraftfulla el-produktionsanläggningar ute i obygden där överföringsnätet inte är konstruerat för det måste el-nätet konstrueras om och förstärkas. Det faktum att vindkraften dessutom pendlar i effekt, beroende på vindförhållande, ställer till det ytterligare. Jämför man en vindkraftpark på 20 MW installerad effekt med t.ex. ett gaskraftverk på 6 MW så kommer de att ge ungefär lika mycket energi över ett år. Men eftersom det är effekten som sätter kraven på överföringsnäten kräver vindalternativet mer än tre gånger tjockare el-ledning. Till detta ska man ha klart för sig att gaskraftverket med enkelhet kan placeras nära användaren samt där infrastruktur för överföring redan finns på plats och att behovet av ny överföringsförmåga därför är försvinnande liten.

Man kan enkelt konstatera att vi redan idag har ett nät som i stort fungerar för den energiproduktion vi hade innan någon kom på idén att storskaligt bygga ut vindkraften. Jag vill i sammanhanget förmedla en liten anekdot från verkligheten som skvallrar om resursslöseriet.

På Gotland har man idag strax under 200 vindkraftverk, men de styrande vill ha dubbelt så många. Problemet är bara att överföringskapaciteten till fastlandet redan är utnyttjad. Därför planerar man nu att bygga ut kraftöverföringen med en investering på kring 4 miljarder kr, en investering som i princip behövs endast för att kunna fortsätta bygga ut vindkraften på ön. Som jämförelse kan tilläggas att 200 nya vindkraftverk i runda slängar handlar om en investering runt 7 miljarder kr. Resurseffektivt? Kan diskuteras.

Kilde: SD – Kuriren